Okunskap föder svartarbete

2012-02-29

Mer än varannan byggchef, 55 procent, har erbjudits att jobba svart eller i utbyte mot annan tjänst. Vanligast är det på mindre byggföretagen där sju av tio chefer, 68 procent, har blivit tillfrågade om att utföra arbetsuppgifter mot annan betalning än vita pengar.

Det är några av resultaten från Byggchefsbarometern 2011 som besvarades av 2515 personer, av vilka 59 procent hade arbetat mer än 20 år i branschen. Bilden som framkommer i Byggchefsbarometern stöds av uppgifter som redovisas av Brottsförebyggande rådet (Brå). I en handbok som getts ut av Brå står det bland annat: ”I exempelvis byggbranschen finns entreprenörer som rekryterar svart arbetskraft, och det handlar då inte om enstaka personer utan om hela bygglag”. I en annan rapport som Brå publicerat berättar kriminella personer som intervjuats att mutor inom det organiserade svartarbetet är ett måste för att få ett kontrakt.  

Utvecklat samarbete
Att svartarbetet är ett utbrett fenomen råder det därmed inga tvivel om. Det stora frågtecknet som vi nu måste finna svar på, och det så snart som möjligt, är hur vi kan komma åt problemet.  Skatteverkets pågående granskning av organiserad brottslighet och svart arbetskraft ska avslutas den 31 december 2013. Deras granskning är jättebra och vi ser fram emot slutresultatet. Vi är övertygade om att samverkan mellan alla parter – myndigheter, politiker, arbetsgivare, fackförbund, skolor – är en förutsättning för att vi ska kunna uppnå varaktig effekt i vår strävan efter en vit byggbransch som inte blir nersvärtad av oseriösa aktörer.   

Okunskap föder svartarbete
Svartarbete beror oftast på okunskap eller utanförskap. Med okunskap syftar vi på bristande kunskap om riskerna med att arbeta svart. Det finns till exempel extrema risker för dem som jobbar svart, eftersom de inte omfattas av några arbetsmiljölagar och regler. Om de skadar sig på arbetet finns det inget ekonomiskt eller juridiskt skyddsnät och det tror jag inte så många tänker på. Just nu sker en stor generationsväxling i byggbranschen och det är extra anmärkningsvärt att vi då kan konstatera att yngre byggchefer har ett svagare motstånd mot svartarbete jämfört med deras äldre kollegor. Den senaste Byggchefsbarometern visar att 48 procent av de yngre byggcheferna anser att det finns ett uttalat motstånd mot svartarbete, jämfört med 63 procent av de äldre byggcheferna. Vi måste ut på skolor och tala om risker så att de får rätt information och rätt attityder redan innan de lämnar skolbänken. Och vi måste uppmuntra alla arbetsledare att tala öppet om svartarbete och riskerna med det när det kommer ut nya, unga medarbetare på arbetsplatsen. Äldre chefer och kollegor måste se sig själv som förebilder och arbeta aktivt för att skapa en yrkesstolthet hos unga medarbetare som bygger på synen att vi jobbar i en framtidsbransch som värdesätter god arbetsmiljö och bra affärsetik.    

Utanförskap är en riskfaktor
Med utanförskap menar vi de som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden och har svårt att få ett vanligt jobb. Dessa personer blir lätt uppsugna av oseriösa aktörer som utnyttjar deras underläge och behov av arbete. Ett exempel på detta är en del bemanningsföretag som hyr ut arbetskraft svart. Den som anlitar underentreprenörer till byggföretagen, vilket oftast är en person i ledande befattning, ska därför alltid kontrollera noga vilka personer som kommer att utföra arbetet så att det inte är svart arbetskraft som plockas in. Det är långt ifrån alla bemanningsföretag som har bristande etik och långt ifrån alla byggchefer som brister i sin kontroll då de anlitar underentreprenörer men en hårdare granskning skulle säkert förhindra en hel del brottslighet. 

Stöttande regelverk
Enligt en rapport som Skatteverket publicerade under hösten 2011 motsvarar antalet köpta arbetstimmar inom ROT cirka 30 000 helårsarbeten – notera att antalet sysselsatta dock är högre eftersom många inte arbetar heltid. Det går alltså att skapa förändring genom att justera regelverken och här vill vi sätta strålkastarljuset på LOU, Lagen om offentlig upphandling. Lagen är idag ganska tandlös eftersom den banar vägen för att de anbudsgivare som lämnar anbud med lägst kostnader och därmed kan hålla lägst pris vinner upphandlingarna. I den senaste Byggchefsbarometern såg vi tydligt att just detta är ett utbrett problem.  84 procent svarar att det händer att leverantörer/entreprenörer/konsulter lämnar låga priser i anbud och sedan skriver fler timmar för att få ihop projektets ekonomi. Av dem som svarar detta, menar dessutom var fjärde person att detta är ett väldigt vanligt tillvägagångssätt för att först vinna anbudet och sedan kunna få projektets ekonomi att gå ihop. 64 procent svarade också att det händer att leverantörer/entreprenörer/konsulter erbjuder tjänster eller produkter för att få en konkurrensfördel vid upphandling. 

Vår slutsats är därför att följande komponenter behövs om vi ska komma åt svartjobbsproblematiken:

1. Hårdare granskning av chefer och underentreprenörer 

2. Ökat stöd för chefer i deras roll som förebild och attitydpåverkare

3. Ökad information och kunskapsspridning om riskerna med svartarbete  

4. Minskat utanförskap genom att skapa förutsättningar för att fler ska få jobb i branschen 

5. Översyn och anpassning av LOU så att lagen fungerar i praktiken


Lars Bergqvist

Byggcheferna